Akta, då är Guden nära

Sköna flicka, yra flicka,
Vänta några vårar bara,
Och du skall så fritt ej blicka.
Och du skall så yr ej vara.

Fjorton år blott glädje amma,
Femton år och sexton stunda,
Guden kommer med sin flamma,
Och det blir helt annorlunda.

Blott en gnista af hans låga
Tusen sorgsna tankar föder;
Blott en fläkt ifrån hans båga,
Och det friska hjertat blöder.

Lugnet störes, glädjen smittas,
Inga fröjder lyda valet,
Och i ögats spegel hittas,
Mellan hopp och löjen, qvalet.

Flicka, än mot pilens smärta
Ingen sorgfull makt behöfves;
Guden nalkas ej ett hjerta,
Medan än dess aning söfves.

Men när friden byts i saknad,
Sakna’n i begär, som tära,
Akta, då är slumrarn vaknad,
Akta, då är guden nära.