Beväringa
Från Svenska Dikter
Se beväringa där i sin krigsmansprakt,
hon är grann, hon är gul, hon är blå!
Hon har supit sig full och hon dansar i takt,
hon kan hoppa, men kan inte gå.
Se, hon girar och far och slår klack emot klack,
se, hur kaskarne hänga på sned!
När den ene går fram, gör den andre en back,
för se så är beväringas sed.
Och en långskankspojke i kortbensbyx
hoppar före med flaskan i hand
och ger attane fan, vad det tänks eller tycks,
när han tar sig en tår uppå tand.
Se beväringa där se beväringa där!
Hon kan hoppa, men kan inte gå.
Se beväringa där, hur lycksalig hon är,
där hon skuttar på klack och på tå!
| Gitarr och dragharmonika (av Gustaf Fröding, 1891) | |
| Farväll | Skojare 
|
