Blott en dag

 1.
 Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
 vilken tröst, vad än som kommer pÃ¥!
 Allt ju vilar i min Faders händer,
 skulle jag, som barn, väl ängslas dÃ¥?
 Han som bär för mig en faders hjärta,
 han ju ger Ã¥t varje nyfödd dag
 dess beskärda del av fröjd och smärta,
 möda, vila och behag.
 
 2.
 Själv han är mig alla dagar nära,
 för var särskild tid med särskild nÃ¥d.
 Varje dags bekymmer vill han bära,
 han som heter bÃ¥de Kraft och RÃ¥d.
 Morgondagens omsorg fÃ¥r jag spara,
 om än oviss syns min vandrings stig.
 "Som din dag, sÃ¥ skall din kraft ock vara",
 detta löfte gav han mig.
 
 3.
 Hjälp mig dÃ¥ att vila tryggt och stilla
 blott vid dina löften, Herre kär,
 ej min tro och ej den tröst förspilla
 som i ordet mig förvarad är.
 Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
 taga ur din trogna fadershand
 blott en dag, ett ögonblick i sänder,
 tills jag nÃ¥tt det goda land.