Boken

 En helig skrift mig tyckes firmamentet
 med fornebraiskt sprÃ¥k och urtidsstämpel.
 Emellan skyar skymtar silverpräntet
 som ur en förlÃ¥t i ett Zions tempel.
 
 Där stÃ¥r att läsa om vÃ¥rt släktes vÃ¥rtid.
 VÃ¥rt upphovs gÃ¥ta finnes där förklarad.
 Där finnes balsam för vÃ¥r sorg- och sÃ¥rtid.
 VÃ¥r frÃ¥ga: vi? varthän? stÃ¥r där besvarad.
 
 Där stÃ¥r om väg ur öknen, där vi irra.
 Där stÃ¥r om landet, som av honung flyter.
 Men sprÃ¥ket är oss okänt. Blint vi stirra
 pÃ¥ dunkla tal, vi portens proselyter.
 
 Vi öva oss, vi möda oss, vi stamma,
 vÃ¥r tunga mäktar ej, o Elohim!
 . och stava meningslöst och tungsamt: Lamma
 - rageschu - gojim!