De gode och de ädle
Svenska Dikter
Jag vill ej vara ädel, jag vill ej vara god,
de gode och de ädle de ställa upp sin stod
i skönaste belysning på högsta piedestal
med inskrift om bedrifter i hörnet av sin sal.
Sen stå de och betrakta sin älskliga bild,
hur ädel är ej minen, hur god och blid och mild,
de tänka i sitt hjärta: Si, allt är ganska gott!
- men bakom står Hin onde och hostar så smått.
| Nya dikter (Gustaf Fröding, 1894) | |
| Renässans | Idealism och realism |
|
Från Värmland |
Bibliska fantasier |
Från när och fjärran |

