En rätt svensk soldat
Bröllops-lyckönskan
Han är den fromma tapperhet,
Som vett med mandom blanda vet,
I honom kännes grant igen
Den gamla art av svenske män;
Se´n han oss blivit rätt bekant,
Blir gamla Göters rykte sant,
Som syntes fabellikt och dött,
Förrän han det ånyo fött.
Här har naturen fogat väl
Ett modigt bröst, en vänsäll själ;
Han bär uti sitt hjälteblod
En gruvligt och ett kärligt mod:
Ett lejon, vid fientlig hamn;
Ett lamm, uti sin makas famn;
En man, vid värja, eld och mord;
En jungfru, vid båd´ glas och bord;
En kämpe hård, vid grymhets rön;
En andlig lärd, i bok och bön;
En härdad, som kan lida allt,
Båd´ ljuvt och lätt, båd´ hett och kallt:
H a n är den rätta fria man,
Som ingen lycka ändra kan.
Nu önskas honom, all hans tid
Få nöta vid en ädel frid!
Ja! vila dig från krigsalarm
I nöjet på din makas arm.
Ja! minn dig där i stillhet på
Den tid du månde Ryssar slå;
Hur värjan aldrig miste gick;
Hur, vem du slog, sin bane fick;
Hur ofta, med bedrifter din´,
Du roat store Carols sinn´!
Beskriv för dina hjältebarn
Vårt förra krig med ryska tsarn:
O! säg för dem den svenska lek,
Hur ingen från sin konung vek;
Hur man i fält skall skicka sig
Att föra med beröm ett krig,
Och, när man uti striden går,
Båd´ dela ut och tåla sår!
DÃ¥ ammar du soldater opp,
DÃ¥ fostrar du en hurtig tropp,
Som, liksom du, i faran flink,
Är städs tillreds vid minsta vink.
Och om så sker, att svenska spjut
Av någons djärvhet manas ut,
Så spänn på nytt din brynja på;
Gack ut med dina gossar blå!
Nöje i enslighet | Till **** (Nordenflycht) | Lugnet
Till Fischerström | Siskan och Näktergalen | Skönhetens bräcklighet
En rätt svensk soldat | Klagan över Critons död
