Kväde (till historiefilosofen)

Svenska Dikter

till historiefilosofen och filosofiske historikern hr Arthur Engberg i riksdagen, utgörande författarens filosofiska trosbekännelse.

Ursäkta att jag stör oss så här mellan kaffet och maten,
klockan är bara åtta, vi hinner prata en del!
Ack, den realiserade friheten är ju staten,
tänk om vi skulle citera Genberg och Hegel en del?

Tar jag _Varat_ och detta 'av tanken jagas till _Intet_',
då har jag vunnit vad Hegel kallar _Förgås_.
Tar jag _Förgås_ och detta av tanken 'jagas till _Varat_',
så har jag _Vardandet_ hittat - av barn kan sådant förstås.

Tar jag så en kålrot och delar den med mig åt andra,
nöjd för min del med maskros- och sågspånssnus.
Ljuvt är att så emot höjderna fastän oförstådd vandra,
sättande själv kring mitt änne en krans av kärlekens ljus.

Följer jag _Uppkommets_ gång en realitet jag vinner,
följer jag - hm! - _Förgåsets_ gång en negation jag har.
Den, som sådant begriper, han nyckeln till Hegel finner,
närd av filosofi-surrogat han där till himmelen far.