Livsglädjen

 Säg, har du gästat längre än en timma
 i forna dagar någon gunstomsluten
 — i vår tid är du gästvän för minuten!
 Du visar dig som meteorens strimma,
 raketens båge, sprakande och bruten,
 men just som vi din härlighet förnimma,
 vi svepas åter in i kvalm och dimma,
 och du är död i samma stund som njuten.
 
 Du är citronen blott, som sparsamt delas
 bland öknens karavan, när den försmäktar,
 att rädda livet efter törstens pina.
 Men mången gång du i förrådet felas,
 då skämda vätskor vore himmelsk nektar,
 och tungan bränns och blodets källsprång sina.