Mannens fyra åldrar

Mänska, känn ditt ödes skick,
plågan, löjligheten, flärden,
från ditt intåg här i världen
till ditt sista ögonblick!

En pedant med myndig min
glädjen från din barndom jagar:
utan växling alla dagar,
bara handplagg och latin.

Du som yngling, yr och het,
störtar dig att nöjet finna,
fiker, får en älskarinna,
björnar, ånger och förtret.

Uti mannaålderns dar
står det sedan dig tillbaka
sätta hushåll, få en maka,
bliva krönt och heta far.

Ålderdomen din person
snart all mänsklig fröjd betager:
du blir knarrig, får podager,
girighet och stenpassion.

Äntligt, utav plågor tärt,
skall ditt usla liv förödas.
Släkten fröjdas ... Ack, att födas,
huru litet var det värt!