Min vän och jag

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Min vän och jag vi sutto på balkongen,
     Då västern rodnade bak Mälarns skär;
     Som ung min vän till solen haft begär,
     Men nöjs med jorden nu så bra som mången.

Vårt samtal, som gick trögt i solnedgången,
     En fråga rörde, hvilken tvistig är:
     Hur vinets själ, som sjöd i rankans bär
     Skall på buteljer bäst bevaras fången?

»Ett eldigt vin får lof att stå på is»,
     Tog min erfarne vän till slutdevis
     Och blåste bort havannans hvita aska.

Snart tyste sutto vi, min vän och jag,
     Och purpurn sjönk af den förbrunna dag
     I samma mån som purpurn i vår flaska.



'Samlade dikter af Carl Snoilsky - Första bandet'

Ungdomsdikter 1861-64.


Italienska bilder 1864-65.


España. En Sonett-cykel. 1865-66.

Intermezzo. Dikter 1864-78.


Sonetter. Dikter 1863-73.

    Jedes Blatt sei Dir das ganze --
    -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --
    Nur ein Hauch sei dein Gedicht.

    GOETHE.


Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet | Femte bandet

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve


Topplista Favoritlistan.se
IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter | gratis blogg | hitta kärleken på nätet