Morgonen

Solen några purpurdroppar
Re’n på österns skyar stänkt,
Och på buskar, blad och knoppar
Daggens perleskur sig sänkt.

Skogens alla foglar svinga
Jublande från topp till topp,
Tusen glädjeljud förklinga,
Tusen stämmas åter opp.

Fjärden krusas, böljan randas,
Lunden rörs af fläkt på fläkt,
Lif och blomsterdofter blandas
I hvarenda andedrägt.

Engel från det fjerran höga,
Hvarje väsens blida vän,
Gryning, har ett mulnadt öga
Mött din ljusa anblick än?

Skingrad är bekymrens dimma,
Tankens dystra moln förgått;
Dagen i sin barndomstimma
Älskar barndomskänslor blott.

Ingen lider, ingen saknar,
Allt är glädje, frid och hopp.
Med naturens morgon vaknar
Hvarje hjertas morgon opp.