Lägg tungt och fast din hand i bordet
och som ett lejon kungligt ryt,
och säg det rätta, vissa ordet
manhaftigt utan flärd och skryt.
Skön är en man, då han är vred,
men blöt och mjäkig är han led,
och kält och gnäll är kvinnfolkssed
I denna värld av släta knoddar
som le och buga för en slant,
du späcke dina ord med broddar
och tale hälsosamt och sant.
I denna värld, så fräck och dum,
må mycken vrede hava rum,
och det är skam att vara ljum.
En man är än ett nordanväder
som blåser upp till hårdhänt strid,
och än en västanvind som träder
bland mänskorna oändligt blid.
Så följa andra män hans spår,
och barn och kvinnor, där han går,
stå trygga i sin svaga vår.
|
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
Fridolins lustgård - 124
- Lustgården - 124, 125
- De tysta sångerna - 125, 126
- I juda städer - 126, 127, 128
- Höstens vår - 128, 129
- Göjevisa - 129, 130
- Den drömmande systern - 130, 131
- Mikrokosmos - 131, 132
- Fridolins dårskap - 132, 133
- I kungalunden - 133, 134, 135, 136
- Nya skott - 137, 138
- Visa i enskogen - 138, 139
- Nu öppnar nattglim sin krona - 139, 140
- Längtan heter min arvedel - 140, 141
- Dina ögon äro eldar - 141, 142
- På värdshuset kopparflöjeln - 142, 143
- Om en tillbörlig vrede - 143, 144
- En madrigal - 144, 145
- Maj i munga - 146, 147
|
- Ett hjärta - 147
- Böljeby-vals - 147, 148, 149
- Aspäkers-polska - 149
- Sång till säckpipa - 149, 150, 151, 152
- Bulan - 152, 153
- Fem farliga f - 153, 154
- Äppelskörd - 154, 155, 156
- Svinaherden och greven med det goda ölsinnet - 156, 157, 158, 159
- Kom i lunden - 159, 160
- Sång till psaltare - 160, 161
- Löskekarlarnes sång - 161, 162, 163
Dalmålningar, utlagda på rim - 164
- Eden - 164, 165, 166
- Elie himmelsfärd - 166, 167, 168
- Jone havsfärd - 168, 169, 170
- Jungfru Maria - 170, 171
- Majgreven - 171, 172
- Tuna ting - 173, 174, 175, 176, 177
- Den rike ynglingen - 177, 178, 179, 180, 181, 182
|
