Till norska stortingets deputerade

Är Norden icke skön, I bröder,
Är den ej nu er dubbelt kär?
Var ligga länderna i Söder
Så lyckliga som Norden är?

På tronen sitter mognad ära
Med krona och med lagerskrud,
Och tronen liksom folket nära
Står hoppet med sin unga brud.

Hon uppsteg, skön som Frejas stjärna,
Ur vågorna på klippig strand,
Och hjältedottern trives gärna
Uti det gamla hjälteland.

Det är ej här, som annorstädes,
Där slavars glädjerop beställs;
Ty fritt kring Östersjön man glädjes,
Och fri är glädjen västanfjälls.

Och forntids store andar blicka
Med tjusning till den jord dem fött,
Och framtids nornor duken sticka
Med lager och med rosenrött.

De ädla brödrafolken leve,
De tvillingar ur Asahem!
Och Norden blive -- vad han bleve,
Om samma lag förente dem!