Trubadurens sång

Underliga måne!
Inom en timme har den gått upp -
och förgyller allt
med afrikanska drömmerier.
Jag står med lutan
i mörkret på gården.
Konungadottern i tornet
kastar stjärnor över mig.
Då ler skogssjön till -
o pärlor, guld och silver! -
uddarna skära sig in
som eviga minnen.
Jag mäter teglen med handen,
hånskrattande:
Dag, vad har du mera att komma
på sångens natt?