Var ålder har sitt skick

        Vem har dig lärt, min vackra Klara,
        sÃ¥ rak och förbehÃ¥llsam vara?
Om jag din halsduk rör, om jag blott stjäl en kyss,
        strax gör du väsen som en ryss!
        Din blick du sÃ¥ förfärligt väpnar,
        sÃ¥ att jag nästan alltid häpnar,
        när jag ej brister ut i skratt ...
        VÃ¥r Herre vet hur det är fatt ...
Men i din korta kjol, med bjäfs och flor garnerad,
        och med din lilla skälmska hatt
det förefaller mig så löjligt och besatt
        att du vill vara respekterad.
        Nej, lyd mitt rÃ¥d, min lilla vän,
        benöj dig nu med kärleken ...
        och tids nog kommer sen respekten,
då du får bära tur och heta tant i släkten!

(1793)