Vattenfallet

Skaparvånda kring mitt hjärta,
moln omkring mig som jag kysser med min mun.
Moln, veten I vad som blir av mig?

Jag vill gå i dag till en spåkvinna.
Höj din hand och visa mig min framtid.
Jag ser dina två ögon som stål.

O du dånande vattenfall av vällust.
Skummet som porlar på din strand gör en håg förryckt.
Dånande, störtande fall, du behöver intet fråga.
Evigt samma visshet slår tusenfaldigt kullerbyttor.
Svårmodiga visshet: att du är oemotståndlig och överflödig.